Dessa Tumblr-konton följer jag;

• Armitagedaily
• Richardrmitage
• Kylorenfuckedup
• Thorinds
• Kelgrid
• Skylorennn
• Ben-Solo-Trash
• Villehermannivaloaddict
• Demidameron
• Funnyharrypotter
• Ghisborne
• Nbchannibal
• Freshprincesubs
• Pottershtuff
• Hogwartsfansite
• Tossme
• Elvenkiing
• L-o-t-r
• The-Hobbit
• Staff

Och jag har 9 följare på något jäkla vänster.

Idag har jag haft Jack hos mig i fem dagar och det är "äntligen" dags för honom att åka hem igen. Jag tror att han har fått ut en del från att vara här lika mycket som jag har upptäckt saker hos honom som jag inte skulle ha sett annars. Dessutom var mötet med problemutredaren igår väldigt välbehövligt speciellt med tanke på att det förmodligen räddade hans liv. Nu ska jag samla ihop hans saker och hoppas på att han kan sköta sig de här sista timmarna.

 

Nu har Jack och jag varit och träffat en som skulle kolla på honom och avgöra om en omplacering eller avlivning skulle vara bäst för honom. Jag tycker själv att det var ett väldigt givande möte och att jag fick ut tips som jag ska testa på Yoda också. Här kommer en liten sammanfattning om hur det gick (detta skickade jag först till ägaren och eftersom jag inte orkar skriva nytt så kopierar jag det bara rakt av);

Tomas tyckte först och främst att det var väldigt dumt av dem på bruks att säga att du skulle avliva honom. Jack är inte alls omöjlig utan med rätt och mycket träning (typ 24/7) så kommer han att bli bättre. Men det kommer att ta tid så han och jag kom överens om att omplacering visst skulle fungera och förmodligen skulle vara det bästa för Jack. Vi kom också överens om att han skulle hjälpa dig att hitta ett nytt permanent hem där han kan få den hjälp han behöver. Då kommer han också hamna hos någon som verkligen KAN ge honom det han behöver. Dock utan andra hundar eller barn.

Han såg honom inte heller som aggressiv utan han är bara väldigt osäker. Vi gick en runda med Jack och det han gjorde först var att göra utfall och "hugga" efter honom. Till slut lugnade han ned sig även om han fortfarande inte tyckte om att Tomas var där. T började sedan kasta godis till J som J först inte vill ta. Efter ett tag började han vääldigt försiktigt ta godiset i alla fall (för godis är ju trots allt godis). Sedan fortsatte T kasta godis till honom medan vi gick och J blev allt mer bekväm med honom och kunde ta godiset allt närmre T. När vi sedan stod och pratade och T vände ryggen till så nafsade J i hans jacka. Vilket T sade var normalt för osäkra hundar eftersom de inte vågar annat. Sedan var det av någon anledning som jag inte kommer ihåg just nu bra att han hoppade på mig i närheten av T när han fick beröm. Han skulle sedan ha beröm/godis varje gång han tittade på en människa/hund för att förstärka att titta var ok men att där drog vi också gränsen. M.a.o tror han verkligen på att J kan bli bra om han bara får tid på sig.

 

Idag har Yoda varit iväg hos veterinären och röntgat både sina armbågar och höfter. Bilderna har också skickats iväg till SKK så nu är det bara att sitta och vänta på att resultatet ska komma dimpandes i brevlådan. Min syster tog däremot kort på de bilder som skulle skickas iväg så att jag själv kan titta på dem när jag vill. Därför tänkte jag också kasta upp dem här. Nu har jag ingen aning om hur man läser av sådana här bilder så jag vet inte om det är bra eller inte. Min syster har dock lagt upp bilderna på facebook och frågat folk som har lite koll och hans armbågar verkar vara helt fria från pålagringar i alla fall. Hans höfter kan vara C.

     

De senaste tre inläggen har varit tidsinställda eftersom jag har varit hos en kompis under helgen och har då inte haft intresset av att sitta och blogga. Nu är jag i alla fall "hemma" (jag är i min systers lägenhet) och kan uppdatera er om läget.

I skrivande stund sitter jag som sagt i min systers lägenhet med min kompis hund. Detta är en lång historia så jag tänker bara fatta mig kort. Jack är en Australian Sherpherd-hane på nio månader som är så ofantligt rädd för folk och andra hundar att det inte är hälsosamt någonstans. Detta har nu gått så långt att hans riktiga familj inte vågar ta hem folk då det finns en risk att han hugger dem om han blir trängd. Dessutom har han andra små problem som dock inte är relevanta för er men som också behöver jobbas bort. I vanliga fall så bor han ute i skogen med typ två mil till närmsta lyktstolpe så han träffar (ser) inte så mycket nytt folk varje dag. Snart blir det dessutom tillökning i deras familj då min kompis syster ska få barn och såklart vågar de inte ha Jack med bebisen när den kommer. Med andra ord hade de inte så många alternativ helt plötsligt. Antingen omplacera honom (vilket jag tycker kan vara svårt för man har ju en del krav på den kommande ägaren) eller avliva honom. Det lutade mest åt det senaste alternativet men då sade jag att jag kanske kunde ta Jack i någon vecka och se om ett miljöombyte skulle göra till eller från. Jag bor ju lite mer "centralt" än vad de gör. Inte i en stor stad utan i en liten by med ett par tusen invånare. Här kommer han utan tvekan att möta fler människor och hundar än vad han gör ute i skogen, dock inte som en smäll i ansiktet utan det blir istället lite då och då. Något jag tror kan vara bra för honom. Och så blev det, han följde med mig hem och nu sitter vi här.

Varför vi är i min systers lägenhet är en enkel fråga. Hemma hos mig så är vi en ganska stor familj på just nu 7 personer samt 3 hundar och 3 katter. Det hade inte varit bra för Jack om vi kastade in honom i den röran då det sannerligen skulle bli för mycket på en gång. Så istället fick vi låna lägenheten där det bara är han och jag.

Som sagt så har vi bara varit här sedan igår men jag har redan lagt märke till flera förändringar hos honom. Till att börja med så tyckte jag att han tog hela "flytten" otroligt bra. Visst var han stressad men han stängde aldrig av eller vägrade röra sig någon gång. Istället var han lite osäker men samtidigt nyfiken. Jag själv tror att vilken hund som helst skulle reagerat på det viset om de hade varit i samma situation. Annars har han varit väldigt lugn trots omständigheterna. Gjort det han ska, ätit sin mat, vågat gå och lägga sig och inte skällt en enda gång även om jag har t.ex gått på toa eller någonting. Inte heller skällde han under natten som han annars brukar göra hos sin matte. Så han får verkligen en liten guldstjärna av mig.

Med hans mattes tillstånd ska vi dessutom träffa en hundpsykolog på torsdag för att se om det verkligen går att arbeta bort en del av hans rädsla eller om det helt enkelt är snällare att avliva honom.

Jag kommer att uppdatera mer om hur det går för oss.

spotify:track:3B7udSGy2PfgoCniMSb523

Under 2016 hade jag tänkt göra följande;

• Läsa alla Harry Potter-böckerna.
• Läsa alla Sagan om Ringen-böckerna.
• Läsa Hobbit-boken igen.
• Läsa klart de Stephen King böcker jag har och inte läst än.
• Köpa fler Stephen King böcker!
• Pussla klart alla mina pussel.
• Förhoppningsvis flytta hemifrån.
• Få mer pli på Yoda.
• Försöka ge fan i att få fler kändiscrusher.
• Gå på bio åtminstone 5 gånger.
• Gå ned de där 15 kg i vikt.
• Lista alla skräckfilmer jag sett.
• Skaffa mig ett liv.