Medan jag var ute och gick med vovven idag slog det mig att jag kunde låta honom springa lite i sandtaget som inte alls ligger långt ifrån där vi bor (och det var ännu närmre där vi var just då när tanken slog mig). Så jag styrde stegen dit innan jag hann ångra mig. Väl där sprang vi upp och ned ett par gånger i den tunga och hyfsat mjuka sanden. Självklart var jag också tvungen att springa (bl.a. för att jag också behöver det) för att jag visste att Yoda annars inte skulle springa i sanden utan bredvid istället. När jag höll på att dö av syrebrist, p.g.a min hemskt dåliga kondition, så lät jag Yoda springa själv efter en pinne som jag kastade åt honom. Som jag trodde så sprang han inte heller i sanden hela tiden utan var lite här och lite där. Jag tog dock inte så hårt på det eftersom detta var hans första gång i sandtaget samt att jag tror att han inte heller har årets bästa kondis så det var ingen idé att försöka ta ut honom fullständigt. Detta är dock ett väldigt bra sätt att bygga upp musklerna på en hund på. Dock får man ju göra det med sunt förnuft och inte hela tiden utan man måste ju också variera träningen.